info till samtliga på 430/440 kurserna

Utställning/redovisning

Möte tis 4/5 kl.16.00 hemma hos Åsa i klassen,
adress: Nordenskiöldsg. 28, vån 4, tel. 0737-586426

I denna kurs styr vi själva vår redovisning, enskilt eller i grupper.
Hur och vad vill vi presentera?
Det går att redovisa i skolan eller på annan plats.

Var beredd på att ha med en plan till mötet om ni vill vara med.

Glöm inte att vi jobbar mot en deadline!

Hälsar studenterna som var på handledning 30.4

gruppseminarium fredag kl 9

FREDAG 30.4
Kl 9-12 seminarium 430/440

/Nike

Seminar in english 440

wednesday 21/4 @ 13.00 , classroom.

/K

konsekvens = impact[?]

Konsekvens är impact.

Sense 1:

impact
wedge, squeeze, force

Sense 2:

affect, impact, bear upon, bear on, touch on, touch
change, alter, modify

Nästa gruppseminarie 21.4

440 och 430 ses 21.4 kl 9.

Från och med nu gäller följande
ta med och visa visualiseringar/blogga inför varje träff.
Vi pratar BARA ut ifrån vad vi SER.

Fundera på vad du vill få ut av träffen och vad du vill få med dej därifrån. Ta ansvar för var samtalet hamnar.

konsekvens

konsekvens (fr. conséquence, av lat. conseque´ntia 'följd', av co´nsequor 'följa', 'komma omedelbart efter'), följd i olika bemärkelser, t.ex. kausal (se kausalitet) eller logisk. En sats A sägs vara en logisk konsekvens av en annan sats, eller mer generellt av en mängd M av satser, om det är omöjligt att alla satser i M är sanna samtidigt som A är falsk, med andra ord om det med nödvändighet gäller att om alla satser i M är sanna så är också A sann. Logikens huvuduppgift är just studiet av relationen logisk konsekvens.

konsekvensetik

konsekvensetik, effektetik, teleologisk etik, normativ etisk teori som hävdar att man kan avgöra huruvida en handling är rätt eller orätt med utgångspunkt i värdet hos dess konsekvenser, vanligen relativt värdena hos alternativens konsekvenser. Den vanligaste formen av konsekvensetik är den maximerande, vilken säger att den handling är moraliskt rätt vars förverkligande med alla sina konsekvenser är av minst lika stort värde som förverkligandet av varje alternativ. Det finns emellertid också en "satisficing" ('gott nog') variant som innebär att den rätta handlingen inte behöver vara den bästa utan bara tillräckligt bra. Konsekvensetik i sin maximerande form identifieras ofta med utilitarism, vilken dock tillfogar en definition av värden som relaterar dem till attityder (lycka, önsketillfredsställelse e.d.), men en kombination med en värdeteori vilken bestämmer värden som oberoende av attityder är också tänkbar. Konsekvensetikens motsats är pliktetiken, vilken går ut på att vissa handlingar - som mord - inte får begås även om de har bättre konsekvenser än sina alternativ (t.ex. leder till att färre mord sammanlagt begås).

Litteraturanvisning

W. Frankena, Etik (sv. övers. 1968);

S. Scheffler (utg.), Consequentialism and its Critics (1988).