konsekvens

konsekvens (fr. conséquence, av lat. conseque´ntia 'följd', av co´nsequor 'följa', 'komma omedelbart efter'), följd i olika bemärkelser, t.ex. kausal (se kausalitet) eller logisk. En sats A sägs vara en logisk konsekvens av en annan sats, eller mer generellt av en mängd M av satser, om det är omöjligt att alla satser i M är sanna samtidigt som A är falsk, med andra ord om det med nödvändighet gäller att om alla satser i M är sanna så är också A sann. Logikens huvuduppgift är just studiet av relationen logisk konsekvens.

konsekvensetik

konsekvensetik, effektetik, teleologisk etik, normativ etisk teori som hävdar att man kan avgöra huruvida en handling är rätt eller orätt med utgångspunkt i värdet hos dess konsekvenser, vanligen relativt värdena hos alternativens konsekvenser. Den vanligaste formen av konsekvensetik är den maximerande, vilken säger att den handling är moraliskt rätt vars förverkligande med alla sina konsekvenser är av minst lika stort värde som förverkligandet av varje alternativ. Det finns emellertid också en "satisficing" ('gott nog') variant som innebär att den rätta handlingen inte behöver vara den bästa utan bara tillräckligt bra. Konsekvensetik i sin maximerande form identifieras ofta med utilitarism, vilken dock tillfogar en definition av värden som relaterar dem till attityder (lycka, önsketillfredsställelse e.d.), men en kombination med en värdeteori vilken bestämmer värden som oberoende av attityder är också tänkbar. Konsekvensetikens motsats är pliktetiken, vilken går ut på att vissa handlingar - som mord - inte får begås även om de har bättre konsekvenser än sina alternativ (t.ex. leder till att färre mord sammanlagt begås).

Litteraturanvisning

W. Frankena, Etik (sv. övers. 1968);

S. Scheffler (utg.), Consequentialism and its Critics (1988).